torsdag 7 oktober 2010

Äntligen hemma!

Nu har jag äntligen kommit hem från jobbet. Långt pass idag 10-20, man blir rätt trött och seg efter det. Men det har varit en bra dag och jag har haft lite att göra och i morgon blir det en kort dag igen och sedan är det ju helg!

Pratade med en nära vän som åter igen fick mig att tänka på något som blivit mer och mer självklart för mig det senaste. Egentligen ska detta vara självklart för alla men så har det inte alltid varit för mig. Tiden man lever är värdefull. Det är jag själv som bestämmer över vad jag vill göra med min tid som jag har. Vem vill tillbringa en massa energi och tid på tex en kille som egentligen inte är värd det? Jag tror vi alla måste stanna upp ibland och tänka "är den här personen värd min värdefulla energi och tid?" Eller "Är det värt att spendera tid på att göra dessa sakerna och slösa på min värdefulla energi och tid?" Man måste känna att man kan få något utbyte i det man gör eller personerna man träffar. Självklart så måste man ju göra vissa saker som man tycker är helt slöseri med tid och energi men sakerna som man själv kan bestämma över är det viktigt att vi verkligen spenderar på de sakerna som är viktiga för oss. Jag har börjat tänka så för varje ny människa jag möter, "är detta en person som jag kan tänka mig spendera min tid och energi på eller kan jag använda min värdefulla tid på någon som är mer värd den?"

Jag var på gymmet igår och det fick mig återigen fascineras över hur killar och tjejer tränar. Det är liksom som tvärtom som när tjejer ska gå på toaletten. Kommer det in två killar på gymmet så är det nästan alltid så att först börjar den ena med någon form av skrotlyftning medans den andre tittar på, när han är klar byter de plats. Jag blir alltid så full i skratt när detta händer, de vill nog bara ha lite bekräftelse eller något men roligt är det alltid. Tjejer kan med ha lite olika träningsformer har jag märkt, det mesta verkar gå ut på lite social samvaro. Man kommer dit, tjötar med tjejkompisen, börjar cykla lite smått, tjötar mer med väninnan, går runt lite smått bland maskinerna, lyfter några lyft och efter en 30 min går man igen. Inte en droppe svett i sikte. Varför går man på gym överhuvudtaget då? Själv tycker jag att jag är väldigt duktig på gymmet!

Vill bara säga grattis till bästa Sandra som kommit under det magiska strecket!! Du ger mig motivation till att förbättra mig och kämpa hårdare!
Kärlek även till Linda.

Music, Aretha Franklin Respect

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar